Ska de va så?

Är det verkligen rätt att känna att man inte tillhör här utan känner sig som en främling för alla? Är de rätt att inte få känna sig glad utan att man är rädd att för att bli lycklig? Är de rätt att man inte ska få vara sig själv utan rädd för vad andra ska tycka? Är det verkligen rätt att känna så här? För jag vet inte. Har inget svar på de. Men just nu är det så jag känner mig. Påträngade, inte tillhör här, ledsen, rädd för mig själv. Tråkigt men sant. Känns som man börja närma sig ett nervöst sammanbrott! Men de löser sig som allt annat :) Får försöka se saker från de possitiva!

Iaf så fick jag ett jobb nu över jul och nyår. Köra tidningar på natten, yiiipppieeee!! Eller inte . . . Men de är ju pengar iaf, men än vad jag tjänar på att ligga hemma i sängen och dra av en jävla massa filmer så jag ska väl inte klaga allt för mycket. Surt att de är på julafton och nyårsafton men de är bara att bita ihop. Tur de inte är juldagen och dagen där efter för då ska de festas! Men de jobbiga är att inatt imån natt och i över mån natt MÅSTE jag sitta åka med en vilt främmande person för att lära mig rundan. Så tjugo över 2 inatt ska man vara på stationen :( Jag tror jag börjar lipa. ÅHHHHH!!! Hoppas jag får pengar för de så man kan de lite ljus i de hela. Men jag ser annars inte fram emot de. De står verkligen emot ska jag be att få tala om. Jaja kommer va död julveckan p.g.a detta. typiskt. Nej men usch nu måste jag sluta klaga så de är lika dra detta inlägget tar slut nu PUNKT