Hästar.

Gårdagen blev bra med bra mat. Men har dåligt samvete som heter duga för att jag inte hann till Martina och deras fest. Men de är lite sent nu. Men maten va ju JÄTTESEN!! Jaja kvällen blev lyckad iaf och ny är de nya året här, precis börjat så jag har typ inget att skriva om sådär så jag tänkte skriva lite om de som ligger mig närmst om hjärtat. Nämnligen hästar. So back to the subject.

Hästar, vad är det med dessa underbara och vackra varelser? Det dom utstrålar är så mäktigt så de går inte att förklara. Ända sedan barnsben har jag varit förälskad i hästar. Dom tog mig med storm första gången man kom upp i sadeln på lilla shettisen här i gården jämte. Otroligt nog lever Pysen som förövrigt shettisen heter. Den lilla spralliga hästen som man lärde sig rida på och som man trillade av lika många gånger som man hoppade upp på honom. :) Men åren gick och man började på ridskola där hästarna visste precis hur de låg till, de va bara att följa hästen framför så blev allt bra. De enda ryttaren gjorde va att sitta och se glad ut! Åren gick där med och man började hjälpa till att sköta andras hästar och tävlade och tränade. Lismacarol hette hästen jag hade, hon va bäst! Lärde mig så mycket! Sen va de dags för egen häst, och där va han: Golden Pleasure, min pärla! Tyvärr har de varit för mycket skador men aldrig har jag svikit honom, jag har kämpat för denna hästen ska ni veta för allt han fått gå igenom och jag lämnar aldrig honom. Han ska dö i mina ägor! Så nu efter 5 år är han pensionerad men går i hagen och är lycklig för de :) Äta gräs och bara ha de bra, det är väl livet? ;) Sen kom häst nummer 2. Candela, började lite ostadigt men de börjar ordna upp sig nu :) Kan nog bli riktigt bra med henne känner jag!

Och vad är de som är så bra med hästar da? Jo dom blir en vän för livet, dom finns där i ur och skur och sviker aldrig och du inte sviker dom. Dom gör allt för dig, ,men ibland lite bättre och ibland lite sämre. Men dom finns där! Jag menar, tänk själv att sitta på ett muskelberg på 700 kg under sig, den känslan är stor. Hästar går inte att jämföra med andra sporter som fotboll, innebandy, handboll, hockey osv. Där har man sina lagkamrater ute på banan. Med hästar på tävlingsbanan är de enbart du och hästen, ingen annan lagkamrat att stötta sig emot om de går dåligt. Där får man klara sig själv och förlita sig på sin känsla och på att hästen klarar de, då övervinner man allt. Man blir ett team för livet. . .!