Sanningen är inte alltid som man vill att den ska va.

När sanningen kommer fram så sitter man där som ett fån och för studen fattar man inte alls vad som hänt. Det går några sekunder innan sanningen slår tillbaka och man förstår precis vad som hänt. Ändå är man helt hjälplös och kan inte göra något åt det hur mycket man än försöker. Att försöka ändra på det som har hänt går inte, kommer aldrig att gå. The past is the past. Men man kan påverka det som kommer hända.
Att alltid berätta sanningen kommer man längst på. Men vill man verkligen alltid höra den?

The truth can be painful...